poff!

allt jag någonsin brunnit för. allt jag gett mitt allt i. allt jag kämpat 110% för. allt jag byggt upp mitt liv på.

varför försvann det? varför kastade jag bort det? var det meningen att det skulle rinna ut i sanden?

meningen att jag skulle skaffa mig ett nytt liv? vidga mina vyer och se ngt nytt?

jag ville inte det. jag ville inte att allt skulle försvinna.

men det gjorde det. och det gör fortfarande så förbannat ont.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0