trappa

vi måste lära oss att se det vi faktiskt har. vad tjänar det till att alltid försöka se bakom horisonten, när vattnet om och om igen ändå speglar tillbaka och visar det vi har. vi måste lära oss uppskatta,
att vi aldrig är nöjda är en instingt, man ska aldrig sluta hoppas, säga att vi inte kan åstadkomma mer än det vi gjort. vi vill inte se oss som fölorare, att this is it, det jag kunde göra, det här är allt.
sluta  se ner på det du gjort, sluta sukta för att slänga det bakom dig i samma veva du dina händer rör vid det, för att kunna ha fria händer till nytt. stanna upp och se, njut, lev av det du har. var nöjd. snälla ngn gång, var nöjd.

alla har vi tagit miljontals steg och alla har vi fler steg att ta, hela livet är en trappa av steg, upp och ned. ibland även en rulltrappa, då de är tider då vi bara glider med. men vi kan inte bara stå still hela livet. 

allt eller inget, så är jag. när jag vet att jag kan mer, då kör jag. tills jag kör för långt, rakt in i väggen eller ner i diket, thats who I am. jag måste lära mig att ta steget från gasen till bromsen, och göra en liten ansträngning för att trycka. så att jag bromsar, stannar upp, och ser ´vad jag har. 

nu har jag allt. nu är jag nöjd, im halfway back, och jag är glad för det. 
jag har inte bara fått tillbaka mitt liv, jag har fått så mkt mer än det. 
..jag fick ett hopp.



alla är vi vinnare, vi måste bara våga se de ibland.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0