sträcker mig mot framtiden.

"du säg var är du nu 
när jag behöver en hjälpande hand
du fanns där förut men var är du nu
när jag som mest behöver ditt stöd
säg var är du nu"


det struntar jag i, din hand. jag har dem händer jag behöver, eller jag har mer händer än jag kan greppa, mer händer än vad jag egentligen förtjänar. men nu är det slut. slut med hjälp. nu är jag stark. nu har jag kommit förbi den där svaga perioden. nu ska jag stå på egna ben, hålla min egna hand. greppa mitt liv, .. med egna händer. 



det är inte hur man har det, 
utan hur man tar det. 

punkt.

"Varma minnen från en svunnen tid
jag ler när jag minns hur det var
Vi trodde att vi visste allt
och att vi redan hade funnit alla svar
Åren dom gick och nu sitter jag här
tio år äldre med facit i hand
Och visst får jag erkänna att inte ens jag
har undgått att formas utav tidens tand
Ej fullt lika rastlös ej lika naiv
idag ser jag världen ur ett nytt perspektiv
Av den rastlösa människa som en gång var jag
har mycket förändrats från då till idag"

 

då är då, nu är nu. 

minnen ligger en varmt om hjärtat. likaså bra som dåliga. och jag gillar och föraktar, men det spelar ingen roll, dem finns där. minnen är bra. men nu tar vi stora kliv in i framtiden. jag har slutat stå och stampa i min grop. jag klättrar. klättrar ur gropen till stigen, min nya, oupptrampande stig. 

min framtid. 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0