backtolife

med påsar under ögonen som avslöjar mina ord, 

försöker jag förbrilt ta hjälp av den kartas innehåll ,

vars yttryck jag inte gillar. men vars effekt jag så sorgset

är beroende av. 

jag ritar mig ett eget moln, som jag med suddig blick

ser som mjukt och rosa, men kroppen påminner mig 

om mitt underlags taggiga kvistar.

ack du arma kropp. sök upp dig din ro och ..SOV!!