strong enough.

ingen kan se insidan, men ändå kan man nog ana.
i ögonen, dem ljuger inte.
och kroppens utsida, speglar nog dess insida.




vart tog all min styrka vägen? jag var så stark. orubblig.
hård som sten. ingen tog sin in. ingen.

psyket var av betong, inte ens en psykolog kunde tänja, lirka.
målinriktad och med ett tunnelseende.
blicken fokuserad, på målet. bara målet.
jag skulle bli accepterad. bara skulle. inga alternativ.

slag efter slag. totalkaos och obehagliga sitser.
inget slet mig isär, inget tog sig igenom.
haglande flisor på öppna sår.
rinnande blod nerför spruken hud.
känslorna var frusna, smärttröskel obefintlig.
robot. kan vissa tycka.
ditt fall kommer snart, orden repiterades.
aldrig.
jag var ju stark.
med en oxes fysiska styrka stegade jag fram. 
i motvind utan dess liknelse. 
kämpa.
inget annat spelade roll, målet.
tolerans och acceptans.
jag vägrade vara.. slagen.
misslyckad.
hon som förlorat.
obetydlig.

kämpa, det är mitt liv.
jag kämpar nu. 
utan styrka. vart tog den vägen.
jag fick ändra mål.  
jag vet att den finns.
min styrka finns i viljan, jag vet det.

kämpa, jag vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0