...en tugga för mig, pappa!

sitter här uppe och lyssnar på när pappa pratar med madde. han pratar om besöket idag.  att detta har fått honom att gå ner i vikt också "det är ingen fara", men han har inte så mkt till aptit, och ja... han är väl orolig. 
han säger att han tyckte att det var synd att medicinen påverkat såhär negativt. att jag mått så dåligt, spytt och ja, gått ned. 
han är arg på mamma också, för att hon "sätter jobbet framför bup-mötena". läkare och psykolog börjar bli mer angelägna nu om att hon bör infinna sig då vi träffas.. 


 
slutar med att jag får mata pappa. (vita bönor tackar han inte nej till)

"tuff tuff här kmr tåget...en tugga för mig.."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0